Öpett Förswarelse Breef för Undersåterne i Österbotnen för borgelägedt och then orätt them elliesth tilfoges. Af Grijpzholm den 26 Julij Åhr etc. 96 ¹

Wij Carl etc. Göre wetterligit, att thesse brefwisere Lasse Pedersson och Jöns Olofsson i Karlebij Sochnen, Mattz Pederszon och Swen Månszon i Persöö Sochnen, Mattz Pedersson, Örien Sigfridzon, Bencht Pedersson, Brosius Nielszon, Eskill Mårthensson och Grels Mattsson af Kijro Sochnen, Philippus Larsson i Ilemora Sochen, Hendrich Michielsson och Lasse Hendersson i Wöre Sochen, Olof Ragwaldsson, Peder Hansson och Jöns Tijrisson af Mussara Sochnen, hafwe opå gemene Mans wägne uthi Österbottnen her för oss waritt, och uthi underdånigheet klageligen tilkenne gifwitt, then stoore oförrätt, öfwerwoldh och Woldgestningh som Her Claes Flemming (them) egenom Erich Olofsson Lagläseres thersammestädes tilstijnden them tilfogedt hafwer, Szå att han försth hafwer unsagt så månge som holdne Rijkzdagh i Söderköping hafwer besöchtt och them efter theres Lijff, godz och wälferdh trachtedt, så att the icke hafwe fordristet sigh, att blifwe heme widh sin huus Uthan mosth holle widh Skogen, szå och till thz andre, lathitt på nijtt emott wårt Förswarelse breef, sende Axell Kurcks, Anders Boijes och Anders Larszons Rijttere, såsom och Lasse Nielsons och Niles Olofssons Knechter, som them wåldgäste, förhärie och uthöde scholle, för thett att the hafwe sagdt emoth honom, Och icke wille bliwe under thett stoore och odrägelige borgeläge, som för:de Her Claes dem opålagdt hadhe, hwilcke Rijttere och Knechter them seden medh öfwerwoldh, hugg och slagh, rappende och sköflende, Så och sitt otilbörlige borgläge så hafwe uthmattett, att the nu föge eller alz inthett igen hafwe, Hwarföre dem högste nöden åther twingett hafwer, att the hafwe oss på nijtt om hielp mått besökie. Och ödmiukeligen begäredt thette wårtt Förswarelse Breef till Lagh och rätte, och medh förbe:de oändelige borgeläge blifwe förskonede. Så efter wij nu (Gud dess lof) äre kompne till een goodh och stadigh fridh, som oss förhoppes medh wår Fiende Rijssen, så att wij för ingen Feigde på thenne sidhe hafwe att befahre. Och wij icke annedt förmode, än att hwar och ehu uthi hwadh ståndh och Condition the helsth ware kunne, som hög:te Konu: M:tt och wårtt käre Fäderneslaandh med Sedh och Plichtt förbundne äre, iw warde sigh fridsammeligen förhollendes, och icke annedt företagendes, än thett som kan lende hög:te Konu: M:tt och wårtt käre Fäderneslandh till gagn och bäste, och nu fördenskuldh icke görs behoff, att man medh sådene Krigzmacht och theres olaglige borgeläge, undersåterne och landet platt i grundh förderffwe och utharme och Cronones Ingeldh och rentte förskingre och förminske, Thett oss opå wårtt Regerendes Embetes wägne, hwilckedt H. Konu: M:tt i sin frånware, sampt heele Swerigis Rijkis Stender oss ombetroedt och befaledt hafwe icke står till att lijdhe. Derföre hafwe wij opå hög:te Konu: M:ttz wägne tagitt och annammedtt, såsom wij och nu medh thette wårtt Förstelige öpne Brefs Krafft tage och annamme förbe:de Cronones Undersåter, alle som uthi förbe:de Österbotten boendes äre, udhi wårtt Förstelige hegn, Fridh och Förswar för all öfwerwoldh och orätt till Lagh och rätte, Och seige dem för samme otilbörrlige och owanlige borgeläge aldeeles frij, Szå att the her efter ingen thett ware sigh Rijttere, Knechter Bijszeskijttere heller Båtzmän till någedt Borgeläge sware schole, för än wij sampt medh Rijksens Rådh, hafwe om alle saaker ransakedt rådhslagedt och beslutedt, och ther opå een wisz Ordningh göra lathitt, Och antingen wij sielfwe therheden komme, om alle saaker att beställe och lage, heller och wåre Fulmechtige therheden sende. I midlertidh förbe:de Cronones Undersåter, såsom förbe:tt är, för borgelägett förskonedt blifwe, Så att ther någen fördrister sigh her emott att handle eller göre, Då schall han ware achtedt såsom Cronones otrogne och orolige Lemm, hwilcken förbe:te Undersåter icke schole ware plichtige någen hörsamheet att bewise, uthan sigh emoth honom oplegge och hielpe till hans Mijndigheet och wälde att afsskaffe och förkorte. Till hwilckett wij sampt the godhe herrer Rijkzens Rådh, wår ijtterste flijtt wele ospartt hafwe, och them ett Lagligett och Skälighett biståndh göre, hwar någen orett tilfoge. Der alle som för hög:te Konu: M:ttz och wåre schuldj wele och schole göre och lathe, måge wette sigh efter rätte. Datum vt supra.

1. Hert. Carls Registratur 1596, fol. v. 27.

Tredje häftet

LXIII